Sitter tillsammansa med Jeanette pa et mindre mysigt internet cafe. Sag just en tvesjart smyga forbi.
Vi mar bra och kampar vidare med allt som gar att kampa med. Skola gar mot sitt slut i juli och for tillfallet saljer vi ut alla prylar och grejer som kan tankas saljas.
Jeanette insisterar pa att vi snarast lamnar detta sunkiga stalle men ville iaf saga att vi lever och mar bra. Jordbavningen kande vi inget av men dodssiffran stiger som vantat hela tiden.
Snart ar ett ett ar sedan som vi sprang ut fran gymnasiet och motte friheten. Det ar en konstig kansla att ha varit borta sa lange men anda ha sa mycket kvar.
Skot om er och kramar till alla!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Josefin
Vad bra att ni äntligen bloggar.
Kan ni inte gå lite oftare?
Vi mår alla bra här. Mamma och pappa och Norah
Hej!
Har läst hela er blogg nu och är grymt avundsjuk. :P Det är nämligen min största dröm att kunna leva i Kina och det är bloggar som er (som beskriver landet, människorna och kulturen) som är mest intressanta. Tack för att ni delar med er. Hoppas att allt är bra!
Skicka en kommentar